Hem > Antropologi, Europa > Svensk DNA-studie visar hur européerna blev jordbrukare

Svensk DNA-studie visar hur européerna blev jordbrukare

april 26, 2014

Jordbruket uppstod i Mellanöstern för 10 000 år sedan och spred sig sedan västerut och norrut i Europa. DNA-analyser av 11 stenåldersskelett vars ålder genom datering uppskattas till 5000-7000 år, visar att jägare och samlare assimilerades in i jordbrukarpopulationerna, men inte tvärt om.

Jordbrukarna invandrade söderifrån från Mellanöstern. Jägarna och samlarna, som är genetiskt distinkta, blev en del av jordbrukarnas samhällen. Däremot fanns det inget flöde av gener från jordbrukarna till jägarna och samlarna som är Europas ursprungsinvånare. Genfödet från jägare och samlare till jordbrukare var större i Skandinavien än i Centraleuropa.

DNA-analysen visade att de sju jägarna och samlarna och de fyra jordbrukarna uppvisade distinkta genetiska skillnader. Jägarna och samlarna hade också lägre genetisk mångfald. Detta tyder på att jägarna och samlarna var färre än jordbrukarna och att antalet kan ha flaskhalsat.

Abstrakt:

Prehistoric population structure associated with the transition to an agricultural lifestyle in Europe remains contentious. Population-genomic data from eleven Scandinavian Stone-Age human remains suggest that hunter-gatherers had lower genetic diversity than farmers. Despite their close geographical proximity, the genetic differentiation between the two Stone-Age groups was greater than that observed among extant European populations. Additionally, the Scandinavian Neolithic farmers exhibited a greater degree of hunter-gatherer-related admixture than that of the Tyrolean Iceman, who also originated from a farming context. In contrast, Scandinavian hunter-gatherers displayed no significant evidence of introgression from farmers. Our findings suggest that Stone-Age foraging groups were historically in low numbers, likely due to oscillating living conditions or restricted carrying-capacity, and that they were partially incorporated into expanding farming groups.

Science

Länk
Länk
Länk
Länk

Annonser
Kategorier:Antropologi, Europa
  1. Martin
    maj 2, 2014 kl. 7:30 f m

    Jordbruk är teknologi som ger stora konkurrensfördelar. Men såhär långt bort från medelhavet börjar rent evolutionära anpassningar att spela roll. Vilket i viss mån uppvägde jordbrukarnas teknologiska övertag. De ingifta jägarsamlarna spred sina gener bättre på grund av att de bott långt norrut under mycket lång tid och därmed hade kraftiga evolutionära fördelar.
    Vidare gjorde jordbrukets relativa svaghet på våra breddgrader det nödvändigt att förhandla och ingå vissa allianser med jägarsamlarna istället för att helt sonika tränga undan dem. Detta behov medförde att fler ingiften från jägarsamlarna var nödvändiga.

  1. No trackbacks yet.
Kommentarer inaktiverade.
%d bloggare gillar detta: